Feltajmat frossande

Snacka om feltajmat!
Först kommer påsken, med frossande av godis och annat smaskens. När sedan påskhelgen passerat kommer en annan av årets kulinariska höjdpunkter, Vårfrudagen, populärt kallad våffeldagen. Då ska jag hem till mina kära föräldrar och vräka i mig massor med våfflor till middag. Med sylt och grädde så klart. Hoppas att jag blir riktigt däst så jag kan somna tidigt. Jag ställer väckarklockan på 03.30 för att lämna bostaden en timme senare. Suck!
Måste hinna med ett flyg som lyfter 07.10 och då de flesta morgonflyg nedåt Europa avgår vid sjutiden lär det vara mer eller mindre kaos på Arlanda någon timme före avgång. Security, you know.
Denna resa bär av till Österrike. Det landet är ju inte särskilt känt för sin sunda kosthållning. Det lär nog bli både schnitzlar som är stora som pizzor och såar med gott öl.
Herregud, jag riskerar att se ut som en spärrballong när jag kommer hem!
Tog emellertid en långpromenad i dag, så jag har förhoppningsvis nått en hyfsad matchvikt trots påskhelgens svullande.
Gick förbi den mesta renlevnadsmänniska jag känner. Min tandläkare Hans. Han röker inte, dricker inte alkohol särskilt ofta och då han dricker nöjer han sig med ett litet glas vin, äter sunt och rör på sig hela tiden. Han av alla människor har drabbats av en hjärtinfarkt! Jag ringde på men ingen var hemma. Familjen var nog på sjukhuset och besökte honom. I den familjen tar de hand om varandra. Mer empatiska människor får man leta efter. Jag la ner ett kuvert med ett par tidningar i hans brevlåda så han ska ha något att syssla med under konvalecensen. Ringde dem senare på kvällen och talade med hans fru. Han blir förmodligen utskriven om ett par dagar. Om en sån kille får en infarkt vid drygt 50 års ålder, ja då ser jag varje ny dag som en bonus! Och jag som ska leva la dolce vita i alplandet snart...
Men det blir säkert både kul och spännande!

Ång-nostalgi

Grabbarna dök upp i går på påskmiddag.
Vi började med att avnjuta Olles medhavda Janssons Frestelse. Han avslöjade att han skaffat en hushållsassistent som strimlar potatisen i ett huj. Ska försöka låna den nån dag och fixa till en stor Jansson själv. Perfekt att frysa in och supergod efter en stund i mikron.
Sen fortatte det med sill, potäter, gräddfil, gräslök, ägghalvor med röd och svart rom samt öl och Aalborg.
Jag märkte att Olle tittade längtande på min gamla ångmaskin som tronade högst uppe i bokhyllan. Det visade sig att varken Olle eller Tore haft ångmaskin som barn. Tores pappa hade letat efter en maskin när tv-serien Mysinge Motell gjorde ångmaskinen populär i slutet av 1960-talet, men de var slutsålda i varenda affär. Min pappa hade tydligen bättre tur, så jag fick min ångmaskin i julklapp. När sedan föräldrarna flyttade från villan hittade de ångmaskinen i garaget och jag fick den tillbaka. Farsan hade lagt ner några timmar på att rengöra den innan jag hämtade maskinen.
Nu ville grabbarna att vi skulle starta maskinen. Jag kollade läget. Esbit-tabletter fanns, men jag hande ingen olja. Offrade därför en dyrbar jungfruolja för att smörja de rörliga delarna. Fyllde maskinen till hälften med vatten och fick fyr under ångpannan. Tio minuter senare ångade det friskt och maskinen pustade igång. Grabbarna glodde fascinerat. Det sägs att det starkaste sinne människan har är luktsinnet och det visade sig stämma. Olle, som under sina pojkår brukade besöka en kompis före skolan bara för att få titta på kompisens ångmaskin, kommenterade att det luktade precis så som han mindes från sin barndom.
Ett tips till dig som har en äldre släkting på långvården: Ta med något väldoftande från förr. En stump fartygstross med doft av tjära till den gamle sjömannen, en Wunderbaumgran med doft av skogsfrisk till den forne raggaren etcetera. Då har du gjort en mycket god gärning!

Påskmiddag

Vårrustade balkongen förra helgen. Hade liksom tänkt att inviga den för säsongen med påskmiddag för några polare på påskafton. Nu ligger snön i drivor och vi har minusgrader utomhus, men vem fan ger sig? Inte jag i varje fall. Jag har köpt ett element hos min favvobutik, Clas Ohlson och tänker dra igång det en timme innan grabbarna kommer. Är det för kallt ute trots element och inglasad balkong äter vi inomhus. Jag har bunkrat upp med senapssill, inlagd sill, löksill samt min egen speciallagrade matjessill med gräddfil och gräslök. Givetvis blir det kokt potatis till sillen. Jag har även fixat ägghalvor med både svart och röd kaviar. Det serveras starköl och snaps till taffeln. Kaffe, avec och godis blir en utmärkt påskdessert. När det mesta är fixat ringer en av grabbarna och erbjuder sig att ta med sig en hemlagad Janssons Frestelse. Jansson är en av mina favvos, men vad sjutton ska man ha till? I vanliga fall brukar jag servera prinskorv till Jansson men nu finns det ju ett överflöd med annat käk. Givetvis tackade jag ja till erbjudandet. Men nog funkar det med att käka Jansson i ensamt majestät? Efter sillen... Eller hur, Bitte?

Mycket mingel blev det

Mässan i Göteborg blev ganska bra.
Ganska undrar du? Jo, jag reste ner på onsdagen och deltog i en del välkomstjippon med god turkisk mat samt gott vin. Torsdagen blev ett kringflackande på mässan med nya presskonferenser varje halvtimme och en ryggsäck som blev tyngre och tyngre.
Engelsmännen bjöd in till en cocktail klockan 18.00 vilket jag tackade ja till. Jag hade tidigare bestämt mig för att gå till hotellet och lämna ryggan innan jag tog mig till Järntorget och Tyska Turistbyråns middag. När sedan Johnny Gardsäter kom och inviterade mig till snacks och mingel i sällskap med Lindsay Whale från Rockford, Illinois klockan 18.00 förklarade jag att jag skulle anlända till jänkarna omkring 18.20. Att sticka till hotellet var alltså inte att tänka på.
Infann mig i god ordning till samtliga träffar och kom till restaurangen där jag skulle träffa tyskarna i lagom tid. När sedan festen var över tog jag spårvagnen till Korsvägen och såg då att bussen till hotellet skulle gå först tio minuter senare. Jag beslöt mig därför att gå. "Det tar bara tio minuter" resonerade jag med mig själv och började streta uppför backen mot Utlandagatan.
Det tog inte tio minuter. Det tog 25 minuter. Uppförsbacke hela vägen och tung last är ingen bra kombination. När jag kopplat av på rummet en stund gick jag ut för att röka.
Efter halva ciggen small det till i vänster knä. Det gjorde skitont och det blev en sömnlös natt, helt uppfylld av smärta.
Låg kvar på rummet till halv tolv. Mobilen ringde några gånger. Folk som ville träffa mig undrade var jag hade tagit vägen. Jag förklarade läget men påpekade att jag var tvungen att checka ut senast klockan 12.00 och att jag skulle höra av mig när jag var framme på mässan.
Haltade iväg till ett fik med rygga och resväska. Åt en simpel frukost innan jag tog bussen till mässan. Väl framme träffade jag massor med folk som jag lärt känna i jobbet. Många såg att jag hade problem med att gå och jag fick massor av teorier. Korsband, ledband operation och nio månaders sjukskrivning...
Nåväl, jag fixade mina möten och hann med tåget hem. Väl hemma ringde jag en läkare jag känner. Han ställde tjugo frågor om knät innan han konstaterade att jag fått en inflammation och skulle vara återställd om tre dagar. Det stämde!
Efter påsk sticker jag till Österrike på jobb. Ska kolla några alper och fotbollsplaner. Någon skidåkning är dock inte aktuell. Ska även försöka slingra mig ur den utlovade rodelturen. Man vill ju inte paja knät!

Singelresande

Fick en idé för några år sedan. Jag skulle göra ett reportage om hur det var att resa som singel.
Bestämde mig för att Tunisien var ett lämpligt mål, så jag kontaktade Tunisiska Turistbyrån för att checka möjligheterna. Att utge sig för att vara turist och sedan arbeta som journalist kan vara vanskligt i vissa länder, därför ville jag försäkra mig om att det var okej att jag åkte ner med syftet att jobba.
Resultatet blev i stället att tunisierna bjöd in mig till en visningsresa. Den resan var väldigt uppstyrd. Vi slussades in genom diplomatingången för att vi skulle slippa köerna vid passkontrollen i Tunis, en bekväm fyrhjulsdriven bil väntade vid flygplatsen, vi bodde på fina hotell och vi fick se nästan hela landet. Resultatet blev en artikel i miljonärstidningen Connoisseur.
Tanken om att ta en singelresa kvarstod dock. Framåt hösten samma år bokade jag in mig på en tvåveckorsresa till Turkiet med lågprisbyrån Detur. Sista-minuten och enkelrumstillägg. Fick även betala tillägg för att försäkra mig om att komma till den destination jag önskade, staden Alanya som är en turkisk pärla. Väl framme kollade jag Deturs katalog och såg att tilläggen gjort resan 300 spänn dyrare än om jag bokat till ordinarie katalogpris. Jag trodde att sista-minuten skulle vara ett lågprisalternativ men det stämde inte. Påpekade detta vid hemkomsten. Tror ni att Detur reglerade skillnaden? Icke!
De två veckorna i ensamt majestät blev dock behagliga. Ville jag ha sällskap var det bara att bege mig till närmaste bar med storbilds-tv och kolla turkisk fotboll. Fotboll är en sport som man får nya vänner av. Kvällen då Alanyaspor, det lokala fotbollslaget klättrade upp i högsta divisionen kommer jag aldrig att glömma. Vilken fest! Blev bjuden på raki och det lokala ölet Efes på dolmusen hem till hotellet av mina nyfunna vänner. Resan var så trevlig att jag skippade reportageidén om singelresande. I stället gjorde jag en grej om de gamla fina amerikanska bilarna som fortfarande rullade i trafiken. I dag har den turkiska ekonomin fått ett rejält uppsving, så numera är gammelbilarna mer sällsynta. Däremot har jag aldrig sett så många nya Cadillac Escalade som på flygplatsen i Antalya när jag var nere för något år sedan.
Nästa singelresa bär av redan i morgon, men blir ganska kort. Göteborg, here I come!
Du som vill ha tips om hur man reser ensam till hyfsade priser kan surfa in på Aftonbladets resesidor där det finns en bra artikel som belyser det ämnet. Kolla in på http://www.aftonbladet.se/resa/article429480.ab så får ni veta mer.
Kolla även in tidningen Lustjakt som kommer ut veckan efter påsk. Där har jag ett stort knäck om hur man seglar i Västindien. Det kan man göra både ensam och i större sällskap och det blir ett minne för livet!

Bra men slö helg

Sitter vid datorn och lirar poker (freeroll för låtsaspengar) när jag kom på att det kan vara läge för några rader igen.
Fredagsmötena gick bra. Affärsresenären hade i och för sig noterat nästa fredag för mitt besök, men de tog sig tid i alla fall. De killarna har just köpt livsstilsmagasinet Lustjakt. Det kan bli läge för några resereportage i den tidningen framöver.
Mats i Malmö fick positivt svar från sina chefer, så jag ska göra knäcket åt dem. Kul att publicera sina alster i en sydsvensk dagstidning.
Bilsportarna har inte svarat. Jag ska ringa dem samt några andra i morgon. Måste kläcka några reportageidéer och sälja in dem så att firman (och jag) överlever ett tag till.
I övrigt har det varit lugnt. Trotsade regnet i går och knallade ner till macken för att köpa kolsyra till Soda Streamern. Fortsatte sedan till Jenny och fikade samt lånade ett par årgångar ur hennes Kalle Anka-samling. Sen blev det en mysig hemmakväll med gänget från Ankeborg som sällskap.
Ska försöka lura med henne till Bulgarien om hennes semester passar ihop med min resa i juli.
Hon får väl ta med sig en kompis och boka sista-minuten så blir det billigare.
I nästa blogginlägg kan ni se fram mot att jag skriver om hur man bäst reser som singel.