Barncancerfonden

Jag köpte en bok häromdagen. Alla inkomster från den försäljningen går oavkortat till Barncancerfonden. Det är ju ett behjärtansvärt ändamål. Men varför måste man skilja på barns cancer och vuxnas cancer?
Den sjukdomen är ju lika hemsk vem den än drabbar och jag tror att botemedlet (när nu forskningen löser cancerns gåta) blir samma för både barn och vuxna. Varför då dela upp fonderna som ändå gäller samma sjukdom? Då försvinner ju det mer pengar i administrativa kostnader än om vi bara hade en renodlad cancerfond rakt av.
Eller har jag fel?

Skräpmat

Var inte särskilt sugen på att stå vid spisen i afton. Därför köpte jag en burk med ravioli att köra i mikron. När jag öppnade burken fick jag känslan av att jag höll på att bryta upp en burk med hundmat. I och för sig har jag aldrig ätit hundmat, men jag kan tänka mig att Euroshoppers ravioli påminner om sådant. Jag får glädja mig åt den fyrarätters gourmetlunch jag avnjöt tidigare idag och glömma hundkrubbet nu senast...

Följetongen

Har som ni märkt inte lagt ut någon följetong på ett tag.
Jag undrar därför om någon är intresserad av att jag fortsätter lägga ut kapitlen. Annars kan jag ju blogga om annat, exempelvis om det vardagliga livet som är alldeles för stillsamt just nu.

Jakt på ett scoop

Har ett scoop på gång, men min sagesman har totaltystnat av rädsla för repressalier.
Därför skulle jag behöva hjälp från alla bloggisar och alla andra som kan hjälpa till.
Jag söker en mycket känd person (vet inte vilken) som bodde på ett äldreboende i Täby, saknar familj (har ett par syskon som bor utomlands) och avled under år 2008 eller 2009. Bara jag får namnet så kan jag gå vidare. Kom gärna med idéer på vem det kan handla om så forskar jag vidare.

Facebook

Jag erkänner. Jag är rätt så dålig på att använda Facebook, men de senaste två dagarna har jag gjort ett ryck. Flunkbuster inspirerade mig att leta upp några gamla vänner och bekanta.
När jag och Bitte var på rundresa i Illinois träffade vi en mycket trevlig limousineägare som tävlade i Nascar-racing på helgerna. Han bjöd på några varv i en äkta Nascar-racer med passagerarstol. En upplevelse för memoarerna!
Jag hittade Randy som han heter på Facebook och nu har vi kontakt. Han berättade att läkarna förbjudit honom att fortsätta tävla, så nu är det läktaren som gäller för honom. "Bättre det än att hamna i rullstol" kommenterade han.
Jag hoppas att komma över igen och träffa den trevlige jänkaren som för övrigt är kompis med Rick Nielsen, frontfigur i Cheap Trick.

Kaffe

Morgonfikat är viktigt. Likaså eftermiddagsfikat och en kopp kaffe på maten, tycker jag. Då jag är singel och bor ensam köper jag hela bönor (Zoegas) och mal dem så jag alltid har färskt kaffe i Bodumbryggaren.
Men tiderna förändras. Sedan slutet av juli är det färdigmalt som gäller.
Fick bland annat ett halvkilo färdigmalt av Jenny i födelsedagspresent. Ett kaffe som är särskilt avsett för min typ av bryggare.
Samtidigt så kom polaren Roger och hälsade på. Han hade med sig tre halvkilospaket med kaffe. Två med hela bönor och ett med färdigmalt. Jag tackade och tog emot. Började med Rogers färdigmalda och förbrukade det. Har nu hunnit med halva Jennys paket och började se fram mot att återinföra ritualen med att mala själv. Men det får dröja ett tag till.
I dag, efter att ha besökt en mopedmarknad och plåtat en del (tack för tipset Flunkbuster och tack för liften Tore), gick jag till ICA och köpte kvällstidningen. Tjejen i kassan räckte över ett kuvert och undrade om jag ville svara på en enkät. Visst kunde jag göra det. Väl hemma öppnade jag kuvertet och kryssade i rutorna innan jag rev bort kupongen för den premie som jag kan hämta ut som tack för hjälpen. Gissa vad premien bestod av...
Ett halvkilo färdigmalt kaffe!
Det dröjer nog ett tag tills jag börjar mala själv igen. Får väl mala lite mer på bloggen i stället:-)

Nähä

Inte blev det något besök hos doktorn inte.
Hon ligger hemma i misstänkt influensa.
Även en doktor kan tydligen bli sjuk.
Fixade till årets rapport till BUS och jagade en trög betalare i stället.

Kanske shit...

Ska till en läkare i morgon. Hoppas jag...
I dag la jag min trådlösa fasta telefon på laddning och gick sedan ut för att fika hos mina föräldrar och för att handla. Motionen fick jag på köpet.
Väl hemma hade jag missat ett telefonsamtal som kom från just den läkarmottagningen.
Då Eniro bara redovisar hemnumret samt ett mobilnummer som enbart används för utgående privatsamtal så kunde de inte nå mig på mobilen.
Mailade dem för ett par timmar sedan och hoppas att besöket inte blir uppskjutet. Med tanke på att det rör sig om ett av de nya privata läkarföretagen ska man kanske inte våga hoppas för mycket...

Roliga sms

som nyss kommit ut i bokform recenserades i Expressen i går.
Tyvärr så var det rätt få sms som ansågs roliga nog att ta med i boken, men de redovisade en pärla:
Ja har inte drukkit e nytker kaan ja kåmma örev????
Kanon-sms av någon som förmodligen var kanon:-)

Statistiken funkar igen

men den var inte så värst.
56 unika besökare förra veckan.
Men det ska väl ta sig.

Onödig byråkrati

Fick två exakt likadana brev från Bolagsverket i går.
Verket undrar om mitt företag är aktivt. Orsaken är att det gått över tio år sedan de hörde av mig.
Då undrar man om de inte kunde kolla med Skatteverket om jag betalar in preliminärskatt i stället för att skicka brev till mig.
Ett nedlagt företag lär ju knappast betala in skatt, liksom.
Frågan är vad Bolagsverket egentligen gör. Har de något existensberättigande överhuvudtaget?
Efter denna, hittills enda kontakt, på över tio år funderar jag över vad de är till för. Lika bra att lägga ner skiten och låta de skattepengarna gå till äldreomsorgen i stället. Eller vad tycker ni?

Dragracing på tv

Onsdagar klockan 18.00 är nu en helig tid för mig.
Då sänds Nitroz Burnout på TV4 Sport.
Serien följer Top Doorslammerklassen som kördes i Sverige och i Norge under sommaren.
Programmet är bra. Den mycket insatte kommentatorn Henrik Modigh ställer rätt frågor vid förarintervjuerna utan att bli långrandig.
Programmets producent, Tommy Ledberg, sköter också en del intervjuer och klarar det bra.
En detalj jag gillar är att programmet inte är en lektion i hur dragracing fungerar, utan man vänder sig till dem som redan är insatta. Precis som Hockeykväll och andra liknande program.
Men nåt ska man ju gnälla på. Att Ledberg och Modigh var klädda i kostym när de syntes i rutan var väl bra. Det ökar sportens vederhäftighet och anseende, men att en av de båda knallade omkring i en slips mönstrad som USA:s flagga kändes lite löjligt.
Byt slips, Tommy Ledberg!

Besviken

Blev sugen på lite stark ost i går. Med stark menar jag stark, ultrastark!
Danskarna fixar mestadels bra ost, typ Svarta Sara och Gamle Ole. Det är ostar som luktar surströmming och smakar så mycket att tungan krullar sig.
En bra ost ska innebära problem. När man öppnar vacpacen ska doften sprida sig över nejden, frugan ska lägga in om skilsmässa och katten ska dra till skogs.
Om fastighetspriserna minskar i grannskapet så har man fått tag i den ultimata osten, tycker jag:-)
Hittade en Svarta Sara på min lokala ICA-butik. Rätt så dyr, 124 spänn kilot, men vill man ha en stark ost så kostar det.
Men något har hänt. Svarta Sara smakade som en mesig Herrgård. Doften och vasslan fanns inte. Jag känner mig lurad.
Eller kan det vara så att åldern har tagit ut sin rätt? Min ålder alltså, inte ostens. Att smaklökar och luktsinne blivit sämre. I så fall vill jag gärna ha ett tips om en riktigt gröndjävlig ost som smakar och stinker så pass att man kan slå ut en armé med den! Kom gärna med tips nu när Svarta Sara förefaller ha gått i kloster och blivit en kysk nunna.

Nåt för diskrimineringsombudsmannen

OKQ8 har ett erbjudande för sina medlemmar.
Herrplånbok. Plats för körkort och tio kreditkort.
Damplånbok. Plats för körkort och tolv kreditkort.
Hrmmm...

Jippie!

Tänka sig.
Jag hann med allt som skulle fixas inför resan.
Uppvaktade farsan med min sista flarra Rödluvan, ett mousserande vin från forna DDR.
Jag får väl köpa en flarra eller två när jag kommer ner till Tyskland, för det är ett gott bubbel.
I morgon ska jag posta en cd med englandsjobbet till beställaren. Sen vankas det tripp till Arlanda, tåg från Kastrup till Malmö, buss till hotellet och massor med väntan mellan bytena. För den sakens skull har jag köpt en korsordstidning så man kan hålla sig sysselsatt.
Nu lär jag inte hinna blogga något före lördag kväll, men när jag är tillbaka i civilisationen efter min tripp i forna Östtyskland kanske det finns mer att berätta.
Ha det bäst så länge.