BA JS

SJ AB blir ju BAJS baklänges och nu gör de skäl för namnet.
Jag har en biljett till Strängnäs med avgång i afton.
Enligt deras hemsida är tåget inställt och jag hänvisas till ett tåg som går en timme senare. Med tanke på att vi fått mildväder ringde jag deras servicetelefon för att kolla om tåget var återinsatt, då websidan senast var uppdaterad i måndags, den 22 februari och att väderläget är lite annorlunda nu. De kan ju eventuellt hunnit tina upp just mitt tåg om jag har tur.
Servicetelefonen är en sån där med dataväxel där de flesta (eller kanske samtliga) meddelanden är inspelade och man ska trycka på en massa knappar för att få besked, men jag provade ändå att ringa.
Det gick fram ett antal signaler, sen indikerade min mobiltelefon "Inget svar. Försöka igen?"
Då gav jag upp. Får väl ta mig till stationen får att ta det tåg hemsidan rekommenderar och hoppas på att få plats...
Lägger in detta på resebloggen också.

Livegen

Nu har det gått fyra dagar sedan de började med stambytet. Det kommer att ta 33 arbetsdagar, så nu är det "bara" 29 kvar...
Man känner sig som livegen. När som helst kan dörren slitas upp, någon kommer in och för oväsen eller ännu värre, stänger av strömmen.
I dag, just som jag startat datorn och lagt mobilen på laddning, kommer det in en tjej och berättar att de ska stänga av strömmen. Jag bad att få stänga av datorn först och det fick jag. Hon var dessutom vänlig att låna mig ett uttag på sin sladdvinda, så mobilen fick ladda en extra halvtimme.
Men jag var strömlös i ett par timmar.
Värst är ovissheten. Hade man vetat i förväg att strömmen stängs av en viss tid kan man ju anpassa sig, men så fungerar det inte.
Än så länge har jag avlopp. När det kopplas ur vet jag inte. Därför har jag i afton svängt ihop en massa köttfärssås som ska frysas.
Nu ska jag värma diskvatten och diska av traktörpannan och en del annat.
När avloppet stängs av blir det papptallrikar som gäller.

Stimpengar

Med tanke på allt oväsen som sker just nu (idag borrade de ett hål från lägenheten ovanför ner till mig) funderar jag lite på att man borde spela in allt oljud.
Nån modern metallgrupp kan ju göra en låt av det och då kanske jag kan få lite stimpengar, eller stampengar kanske det kallas i så fall:-)

Flyt trots strul

Jag vaknade av ett ihållande oväsen i morse.
De tre polackerna stod i badrummet och borrade ett hål genom betongväggen till köket.
De var klara efter några minuter och gick ner till lägenheten under så jag fick somna om. Tack vare min hörselskada störs jag inte när de jobbar i lägenheterna runt omkring.
Någon nytta ska man väl ha av sitt handikapp:-)
Nåväl, steg upp och fixade frukost. Diskade efteråt. För hand. Med vatten som värmts upp i vattenkokaren. Än så länge har jag avlopp, men har inte en susning om när avloppet stängs av. Jag vet bara att det kommer...
Det är lite omständligt att bo i ett renoveringsobjekt när renovering pågår!
Efter lunch, när jag hade ringt runt till några redaktörer, gick jag ner i tvättstugan.
90-gradersmaskinens display beräknade tvättiden till 60 minuter.
Då gick jag upp och satte mig på hemmakontoret och redigerade en text.
Hantverkarna var någon annanstans.
efter en timme gick jag ner för att ta hand om tvätten och ladda nya maskiner.
90-gradaren stod fortfarande och snurrade. En minut kvar, påstod displayen.
Tömde 60-gradersmaskinen och la in lite fintvätt i den. 90-gradaren snurrade vidare.
Först 20 minuter senare var maskinen färdig, Mindre kul att stå och glo på en tvättmaskin i 20 minuter. Det kändes som slöseri med värdefull tid.
När allt var fixat och nästa tvättomgång var laddad tog jag hissen upp igen.
Då möttes jag av en mäktig syn. Under den tid jag hade tillbringat i tvättstugan och irriterat mig på den långsamma och lögnaktiga tvättmaskinen hade polackerna gjort ett besök. Denna gång hade de bilat bort allt kakel på väggarna. Man kan ju bara gissa om vilket oväsen det hade varit. Men det slapp jag uppleva.
Jag tror att det hade varit mer irriterande att vara hemma då.
Fick sedan tag på en redaktör för en facktidskrift som vänder sig till hörselskadade. Jag hade en reportageidé. Vi kom överens att han skulle skicka mig några tidningar så att jag kan se upplägget innan jag kläcker nya idéer.
Är det så att jag kan börja frilansa åt dem så går jag givetvis med i föreningen som ger ut bladet. Fattas bara annat!

Stambytet påbörjat

I morse klev det in tre trevliga polacker i min lägenhet.
De började med att täcka hallgolvet samt delar av vardagsrumsgolvet med papp som de tejpade fast. Därefter anslogs en checklista på insidan av entrédörren.
Jag drog igen sovrumsdörren och provade nattkärlet. Det funkade.
Killarna försvann. Jag fixade frukost. Det går åt två liter vatten till frukost för en person. Då hade jag även sköljt kaffekoppen samt Bodumbryggaren.
Något senare tog jag hissen ner för att prova vår gemensamma bekvämlighetsinrättning. Väl framme var det bara att åka upp igen. Jag hade glömt att ta med toalettpapper. Hämtade det och tog med en tvål. Alltid skönt att tvätta händerna. Särskilt i influensatider...
När jag sedan (vid 13-tiden) satt vid datorn för att få fram telefonnumret till överförmyndaren så jag kunde erbjuda mina tjänster som God man bröts strömmen utan förvarning.
I och för sig gjorde det inte så mycket, då jag redan knappat in telefonnumret, men de kunde ju sagt till innan.
När de kopplat bort all ström i badrummet och ersatt med en sladd för deras sladdlampa kom strömmen tillbaka.
Vid 14-tiden kånkade de ut mitt badkar, toastolen samt handfatet. Jag gjorde sällskap med mitt gamla badrum i hissen ner.
Tog en promenad till mor och far med mellanlandning på biblioteket.
Passade på att låna muggen och tvätta händerna innan jag gick hem och bokade reportagetid med en tonårig långtradarchaufför.
Väl hemma hade killarna flytt fältet och gjort kväll, eller så jobbade de i någon annan lägenhet.
Gick ner och bokade en tid i tvättstugan. Jag hade tur och fick en tid i morgon klockan 13. Sedan jag tömde badrummet har jag massor med handdukar i tvättkorgen. De ska få åka 90-graders i morrn:-)
Passade på att gå på den allmänna muggen innan jag åkte upp till mitt. Man får passa på när man har vägarna förbi:-) Givetvis var det någon som ryckte i handtaget när jag gjorde mitt. Vi är nog runt 50 personer som delar på den toan!
Snart ska jag laga mat. Fläskfilé med ris och currysås. Efter middagen får jag värma vatten i vattenkokaren och blanda ihop ett lagom varmt diskvatten för att göra rent kastrullerna. Jag har ju avlopp. Än så länge...
Jag har en tågbiljett till kusinen i Strängnäs på söndag. Hoppas att SJ och Banverket slutar skylla på varandra och på regeringen och i stället tar kraftttag för att få trafiken att fungera normalt.
Kommer med fler stambytesrapporter framöver.

Klart

Har nyss startat diskmaskinen för sista gången på sju veckor.
Utan vatten och avlopp gäller det att vara sparsam med porslinet. Har kollat av lagret med papperstallrikar och de kommer nog att räcka.
Gjorde en uppdatering av hall-jobbet genom att tejpa igen garderoberna med byggtejp.
Borde kanske plasta in stringhyllan med telefonen också, men nej, det är alltid bra att kunna svara om det ringer...
Efter att jag duschat och rakat mig ringde jag min polare Roger som skulle låna ut en tioliters vattendunk med tappkran och frågade när han tänkt komma.
Han var på jobbet och dunken låg hemma, så vi kom överens om att ses på onsdag i stället. Lyckades få tag i ett par femlitersdunkar som nu står påfyllda och väntar på morgondagen, eller kanske domedagen:-)
Vi har en dusch och toalett i källaren på vårt hus. Kruxet är att duschen och toan är i samma utrymme. Om jag skulle åka ner från sex trappor, akut sk*tnödig och någon ockuperat duschen för att göra sig vacker inför helgen blir det stressigt.
Nu råkar jag veta att det finns en "allmän" mugg i huset mitt emot, så man får väl stressa dit om det skulle vara upptaget. Eget dasspapper ska medtagas, så ens ärende lär knappast kunna skötas särskilt diskret.
Kommer igen med fler stambytesrapporter och någon bild när badrummet är urrivet.

Tom hall

Rubriken låter som en amerikansk countryartist, men så är inte fallet.
I dag har jag tömt utrymmet under diskbänken samt plockat bort allt ur hallen.
I morgon ska jag tömma badrummet, dammsuga och torka golv innan hantverkarna kommer på måndag.
Sju veckor utan vatten och avlopp väntar...

Goda män

Jagar lite extraknäck för närvarande.
En kompis tipsade att jag skulle kunna jobba som God Man för folk som inte klarar sin vardag.
Vad tror ni läsare om det?
Fick i och för sig ett mail från en redaktör som beställde ett knäck jag inte föreslagit. Vi ska höras på måndag.
På så vis fick en ganska motig vecka ett bra slut.
Trevlig helg på er!

Lästips

Jag gjorde nyss ett ganska kul inlägg på resebloggen.
Välkommen dit och kolla!

Märkestrogen

Gjorde ett mindre klipp idag. Berättar om det i slutet av detta inlägg. Men först till det ämne rubriken antyder...
Tidigare i veckan skulle jag köpa ett paket makaroner. Ville ha de klassiska Kungsörnen som även går att stuva. Man blir ju lite mer flexibel då.
Noterade att snabbmakaronerna var några spänn billigare. Trots att de vägde lika mycket som de långsamma och består av samma råvara, durumvete.
Då frågade jag Uffe, försteman i min lokala ICA-butik, om hur i all sin dar det kunde komma sig. Han svarade lite svävande att vissa produkter fick mer marknadsstöd och på så vis lägre pris.
Hm, jag tror att Kungsörnen jobbar på samma vis som bilindustrin.
För att skapa trogna kunder så fixar de en billig instegsmodell till de yngre förstagångsköparna och räknar med att kunden blir lite mer kvalitetsmedveten senare i livet, men stannar kvar hos det varumärke de börjat med.
Snabbmakaroner är alldeles säkert en jättebra inkörsport för ett livslångt förhållande med Kungsörnen. Jag minns mina sena tonår med snabbmakaroner, rå falukorv och ketchup.
Dagens klipp då?
Jo, jag behövde kompletteringshandla lite. Ett par gula lökar, en vitlök samt champinjoner stod på inköpslistan. Färska champinjoner fanns till extrapris, 19.90 kilot. Kollade då vad burkchampisarna kostade. Sämsta sorten (Euroshopper) tog 13.90 för 400 gram hela och 9.90 för 400 gram skivade. Jag köpte ett halvt kilo färska svampar för en tia. Det blev lite merarbete med att skölja dem, skiva samt försteka innan de hamnade i grytan, men guuuuud så gott! Och billigare:-)

Jonni Balle

Nån som minns Magnus Ugglas låt Jonni Balle?
Nu finns han på riktigt.
Han heter Fredrick Federley och är centerpartistisk riksdagsledamot.
Den lille politikern, som lever på skattebetalarnas pengar, blev inbjuden på en sponsrad lyxresa till Gran Canaria.
Resan var sponsrad av flera företag, bland andra flygbolaget Norwegian.
Anledningen att företagen var så snälla mot lille Fredrick var förmodligen lobbying, alltså att de skulle försöka påverka hans framtida beslut.
När Fredrick Federley ifrågasattes om det lämpliga att ta emot en sådan gåva svarade han: Det var inte jag som åkte. Det var min dragpersonlighet Ursula!
Att skylla på sitt alter ego är ju helkorkat.
Nu är Fredrick Federley Jonni Balle för mig.

Tiden går (fort)

Kollade in filmen Pelikanfallet i afton.
När jag jobbade på radion för 17 år sedan fick vi inbjudningar till sisådär tio filmer i veckan.
Jag var mer inne på musik så jag fördelade biljetterna till mina jobbarpolare. En av dem såg Pelikanfallet på en förhandsvisning. Den fick bra recensioner av honom så jag blev lite nyfiken när jag såg att trean hade den på tablån. Knallade över till en kompis och såg rullen där. Då insåg jag att tiderna förändras snabbare än man tror.
I filmen finns det en del bevismaterial (advokatrullar brukar innehålla sådant). Bland annat rörliga bilder. På VHS-tejper. Mina VHS-filmer ligger och surar i källarförrådet. Herregud, numera börjar ju DVD kännas stenålders.
Utvecklingen (och tiden) går tydligen snabbare och snabbare...

Nederbörd

Läste i DN att Stockholm jagar nya snötippar.
Tydligen är det så att snö klassas som avfall och att det finns begränsningar för hur mycket snö som får tippas i vattnet.
Det låter helkorkat i mina öron.
I så fall kan man ju lagstifta om hur mycket regnvatten som ska få fylla på Stockholms vatten också:-)
Nederbörd som nederbörd, tycker jag.

Tappad likkista

Aftonbladet hade en läsarbild på förstasidan i dag.
En något makaber bild på en Fonusbil med öppen skuff och en vit kista som kanat ut på vägen.
Efter att ha detaljstuderat bilden kan jag rapportera att det hände bara några hundra meter från min bostad.
Tänk om man varit i närheten, med värsta Nikonen. Vilket scoop jag hade kunnat få!
Men eeeh, jag var ju i närheten men inte i den aktuella korsningen. Och hade ingen kamera med mig...

Hur står det till...

...med hjärnkapaciteten hos svenska folket?
Jag blev mörkrädd när jag såg besöksstatistiken för Aftonbladet.se om mest lästa artiklar i gårdagens webtidning.
Det pågår en partiledardebatt med uppladdning inför valet.
En katastrof av största slag har drabbat Haiti. Folk dör som flugor.
Saab har fått nya ägare. Vad ska hända med folket i Trollhättan?
En pedofilpolis har avslöjats. Likaså en läkare som medvetet smittar sina sexpartners med HIV.
De tre mest besökta artiklarna hos Aftonbladet.se i går var:

1: Hasse vann årets Robinson. (Hans Brettschneider ska köpa Lego för pengarna).

2: "Sambon var sur när jag ringde". (Hans Brettschneider väckte sin fru när han berättade om vinsten).

3: Hans portad från festen. (Robinsons vinnare Hans Brettschneider är inte välkommen på fest).

Hur i h-e kan man tycka att en djävla dokusåpa är viktigare än allt allvarligt som händer runt omkring oss?
Det är dags för somliga att vakna upp!