Roliga sms

som nyss kommit ut i bokform recenserades i Expressen i går.
Tyvärr så var det rätt få sms som ansågs roliga nog att ta med i boken, men de redovisade en pärla:
Ja har inte drukkit e nytker kaan ja kåmma örev????
Kanon-sms av någon som förmodligen var kanon:-)

Statistiken funkar igen

men den var inte så värst.
56 unika besökare förra veckan.
Men det ska väl ta sig.

Onödig byråkrati

Fick två exakt likadana brev från Bolagsverket i går.
Verket undrar om mitt företag är aktivt. Orsaken är att det gått över tio år sedan de hörde av mig.
Då undrar man om de inte kunde kolla med Skatteverket om jag betalar in preliminärskatt i stället för att skicka brev till mig.
Ett nedlagt företag lär ju knappast betala in skatt, liksom.
Frågan är vad Bolagsverket egentligen gör. Har de något existensberättigande överhuvudtaget?
Efter denna, hittills enda kontakt, på över tio år funderar jag över vad de är till för. Lika bra att lägga ner skiten och låta de skattepengarna gå till äldreomsorgen i stället. Eller vad tycker ni?

Dragracing på tv

Onsdagar klockan 18.00 är nu en helig tid för mig.
Då sänds Nitroz Burnout på TV4 Sport.
Serien följer Top Doorslammerklassen som kördes i Sverige och i Norge under sommaren.
Programmet är bra. Den mycket insatte kommentatorn Henrik Modigh ställer rätt frågor vid förarintervjuerna utan att bli långrandig.
Programmets producent, Tommy Ledberg, sköter också en del intervjuer och klarar det bra.
En detalj jag gillar är att programmet inte är en lektion i hur dragracing fungerar, utan man vänder sig till dem som redan är insatta. Precis som Hockeykväll och andra liknande program.
Men nåt ska man ju gnälla på. Att Ledberg och Modigh var klädda i kostym när de syntes i rutan var väl bra. Det ökar sportens vederhäftighet och anseende, men att en av de båda knallade omkring i en slips mönstrad som USA:s flagga kändes lite löjligt.
Byt slips, Tommy Ledberg!

Besviken

Blev sugen på lite stark ost i går. Med stark menar jag stark, ultrastark!
Danskarna fixar mestadels bra ost, typ Svarta Sara och Gamle Ole. Det är ostar som luktar surströmming och smakar så mycket att tungan krullar sig.
En bra ost ska innebära problem. När man öppnar vacpacen ska doften sprida sig över nejden, frugan ska lägga in om skilsmässa och katten ska dra till skogs.
Om fastighetspriserna minskar i grannskapet så har man fått tag i den ultimata osten, tycker jag:-)
Hittade en Svarta Sara på min lokala ICA-butik. Rätt så dyr, 124 spänn kilot, men vill man ha en stark ost så kostar det.
Men något har hänt. Svarta Sara smakade som en mesig Herrgård. Doften och vasslan fanns inte. Jag känner mig lurad.
Eller kan det vara så att åldern har tagit ut sin rätt? Min ålder alltså, inte ostens. Att smaklökar och luktsinne blivit sämre. I så fall vill jag gärna ha ett tips om en riktigt gröndjävlig ost som smakar och stinker så pass att man kan slå ut en armé med den! Kom gärna med tips nu när Svarta Sara förefaller ha gått i kloster och blivit en kysk nunna.

Nåt för diskrimineringsombudsmannen

OKQ8 har ett erbjudande för sina medlemmar.
Herrplånbok. Plats för körkort och tio kreditkort.
Damplånbok. Plats för körkort och tolv kreditkort.
Hrmmm...

Jippie!

Tänka sig.
Jag hann med allt som skulle fixas inför resan.
Uppvaktade farsan med min sista flarra Rödluvan, ett mousserande vin från forna DDR.
Jag får väl köpa en flarra eller två när jag kommer ner till Tyskland, för det är ett gott bubbel.
I morgon ska jag posta en cd med englandsjobbet till beställaren. Sen vankas det tripp till Arlanda, tåg från Kastrup till Malmö, buss till hotellet och massor med väntan mellan bytena. För den sakens skull har jag köpt en korsordstidning så man kan hålla sig sysselsatt.
Nu lär jag inte hinna blogga något före lördag kväll, men när jag är tillbaka i civilisationen efter min tripp i forna Östtyskland kanske det finns mer att berätta.
Ha det bäst så länge.