torsdag 30 april 2009

Deklarationstider

Har just lämnat min deklaration för 2008 års inkomster.
Jag och min polare, revisorn, jobbade i sisådär sex timmar för att kontera alla verifikationer och annat skit.
Skönt att det är över för i år!
Jag begriper inte riktigt uttrycket "att skatta sig lycklig".
Finns det någon bland mina besökare som gör det?

måndag 27 april 2009

Logistiksproblem

Mötte Busiga Bitte på Centralen när hennes tåg rullade in klockan 10.09.
Vi skulle bevista en visning av nya Baltic Queen med efterföljande lunch och Bitte hade en idé om att vi skulle ta oss dit sjövägen med hennes kompis nya båt som kommer att gå i charter senare i sommar.
Vi tog oss vidare till Dramaten där båten skulle plocka upp oss. Bitte blev nog lite fascinerad av erfarenheten att köpa en bussbiljett med Master Cardet direkt på busshållplatsen. Så går det tydligen inte till i metropolen Mariefred där hon har sina bopålar.
Båten kom och jag plåtade febrilt. Designen såg ut att komma från Walt Disney. Charmigt värre. Den eldrivna slupen lade till, Bitte hjälpte Tim som kaptenen heter, att lägga till och sedan bordade vi.
Från Nybrokajen bordade vi genom att sätta oss på kajkanten och hoppa ner i båten.
Kalle Anka och hans vänner (dvs vi:-) tuffade iväg genom ett vårfagert Stockholm och var till slut framme i Värtahamnen.
Tim hade ordnat alla erforderliga tillstånd för att få köra in i Värtan, som annars är förbehållen stora kryssningsfartyg.
Vi landade vid en stålbrygga, mellan Baltic Queen och Silja Serenade. Man kände sig rätt så liten mellan dessa två kolosser till fartyg.
Efter att vi segat oss upp på bryggan (jo, vi var i underläge) backade Tim iväg och jag fick en rätt ball bild på hans båt i skuggan av den vita stora Siljabåten.
Då upptäckte vi att vi var på fel sida om gränsen.
Ett Gunnebostängsel avskiljde oss effektivt från ombordstigningen. Vi skulle alltså tvingas att gå hela vägen som bilarna kör för att knalla genom tullen och sedan tillbaka för att komma ombord på rätt sätt.
Vid bildäck på Baltic Queen stod ett par estlandsfödda matroser. Vi försökte övertala dem att släppa oss ombord via bildäck. Det blev kalla handen. Den ena viftade med (den kalla) handen och försökte få oss att gå därifrån. Vilken optimist! Han kände nog knappast till vare sig mig eller Bitte. Vi kan vara envisa när vi vill...
Jag frågade den matros som begrep lite engelska om vilken av de båda kaptenerna som hade befälet på just denna tur. Jag namngav båda kaparna och fick svaret att den sistnämnda kaptenen var i tjänst.
-Ja men ropa på honom i din walkie-talkie så ordnar det sig. Han vet vilka vi är, sa jag. Killen gjorde ett fruktlöst försök att få kontakt med något befäl medan jag ringde runt för att hitta någon som fanns ombord och kunde hjälpa oss.
Den stackars däckskillen fick inte tag i någon som kunde fatta något beslut för oss, men ungefär samtidigt fick jag connection med Emelie, en gemensam kompis till mig och Bitte.
-Jag letar upp någon som har befogenhet att ta er ombord och skickar ner honom på bildäck, sa hon.
Fem minuter senare kom en snubbe i kostym, slips och rederiets badge på kavajslaget och släppte ombord oss.
Vi fick en rekordsnabb visning av fartyget och sedan blev det lunch. Jag hade bett Emelie hålla två platser åt oss, så det blev vi tre och en tjej från Junibacken vid vårt fyrpersonersbord i den lilla matsalen.
Kul att logistiken höll hela vägen in i Värtan, men att den missades gällande ombordstigningen på Baltic Queen var en miss.
Men det blev en minnesvärd dag som gav en del nya reportageidéer. En av dem har jag redan randat och sålt in!
Bitte har nog också en del att minnas. Hon fick minst två nya upplevelser. Förutom att hon köpte SL-biljett i automaten när vi skulle till Dramaten blev hon tvungen att köpa en sms-biljett på tillbakavägen från Värtan:)
Avslutningsvis vill jag tacka Bitte och Tim för en najs tripp sjövägen. Jag tror på Tims affärsidé om att köra charterturer med sin miljövänliga jänkebåt!
Good luck Tim. Keep up the good work!!!
Bild på båten hittar du om du kopierar länken och kilar vidare till Bittes blogg. http://bittesbus.com/

söndag 26 april 2009

Toronto rules!

Hemma igen efter en knapp veckas äventyr i Kanada.
Nu gäller det bara att samla ihop intrycken och få ut dem i text och bildform.
Med lite flyt kan det bli både fem och sex knäck.
Efter take off från Toronto International vankades det skumpa, käk, schyssta viner, kaffe samt konjak av bättre sort. Därefter fällde jag ner stolen i horisontellt läge och slaggade tre timmar.
Kom till Bryssel vid åttatiden i morse. Fördrev några trista timmar på flygplatsen innan Stockholmsplanet rullade fram.
Bordade, slog mig ned, slog igen lanternorna och slaggade två timmar till.
Jetlag - vad är det? Är hur pigg som helst, trots att jag varit i farten drygt 37 timmar. Men de fem timmarnas sömn gjorde nog susen.
Toronto är en stad jag gärna återvänder till. Kanadas största stad, fem miljoner invånare, men vilka trevliga människor!
Jag antydde att jag gillar hockey. Mina värdinnor fixade då en visning av Hockey Hall of Fame. Bland annat så blev jag plåtad tillsammans med Stanley Cup. Det var stort!
Besöket slutade med lite snack på vicepresidentens kontor. Vi bytte visitkort och har redan hunnit maila varandra lite artigheter.
Med honom och några andra som referens blev jag insläppt i Toronto Maple Leafs allra heligaste, Air Canada Center. Killarna från Leafs visade mig rubbet. Även hemmalagets omklädningssrum, VIP-utrymmen med mera.
Fan, som svensk är man bara för välkommen. ALLA minns Börje Salming. Mats Sundin är ännu större. När killen som körde limon till flyget i går fick veta att jag är svensk sa han spontant: Swedish? Mats Sundin!!!! Sen tog han en extrarunda och visade mig Torontos gräddhylla där många av hockeyproffsen bor.
Men Toronto är mycket mer än hockey. Jag längtar redan tillbaka!
Toronto rules!!!

fredag 24 april 2009

Värsta fallet

Kolade in Niagarafallen idag.
Värre fall än svenska kronan:-)
Annars alles gut.
Vi ses på bloggen.

måndag 20 april 2009

Seeeg

Nu känner man att man lever.
Uppe med tuppen, 04.30 i morse. Check in på Bromma en timme senare.
Kom dit 05.15 och fick gå brandvakt i en kvart tills flygplatsen öppnade.
Bytte flyg i Bryssel. Givetvis var flighten till Toronto en och en halv timme försenad. Men okej då,det blev lite mindre stress på så vis:-)
Väl framme efter åtta timmar i luften kom en kille och plockade upp oss i sin Lincoln. Men på hotellet blev det strul. Ingen kände till att en grupp europeiska journalister skulle bo hos dem...
Det löste sig till slut, som alltid. Roberto, en trevlig italienare, hade ett program som skilde sig avsevärt från det jag fått.
Klckan 20.00 ska vi träffa Torontos turisrchef på middag. Då kanske alla frågetecken kan rätas ut.
Gissar att jag inte kommer att vara särskilt laddad. Svensk tid är då 02.00 och jag har varit uppe nästan ett helt dygn då.
Men det är smällar man får ta!
Kul att kunna surfa trådlöst, även om det bara funkar från hotellets lobby.
Ska försöka hinna blogga lite mer under resans gång.

lördag 18 april 2009

Laddad

Vete sjutton om jag varit mer förberedd inför en jobbresa än vad jag är nu.
Ryggan är packad med två kameraladdare, en mobillladdare, en datorladdare, tre adapters, flygbiljetter, pass, lite färdlitteratur, paraply, anteckningsblock etc.
I dag har jag tvättat kläder och ska packa resväskan i morgon. Tar nog med en kavaj om det skulle krävas lite halvformell klädsel.
Två kameror samt tre objektiv får också följa med på resan. Vill inte riskera att missa några eventuella bilder som kräver supervidvinkel eller maxtele.
Nu har jag tillgång till brännvidder från 12 till 300. Bra när man ska plåta allt från stora konferensrum till vyer från CN Tower.
I morgon kväll övernattar jag hos vännen Roger och hans fru.
Roger stiger upp 04.00 varje morgon, och åker till jobbet 04.30. Han väcker mig strax innan han sticker till jobbet. Då bjuder han och hans väna hustru på frukost innan jag tar en taxi vid femtiden för att hinna checka in före 06.00.
Har två knäck beställda och gör två på spek.
Men det kanske blir ännu fler. Den som lever får se.
Men nog fan är jag laddad. Med massor av laddare.
Hoppas att kunna blogga lite från Kanada också.
Håll utkik!

Mer telefånerier

Fick min nya nalle idag.
Skulle bluetootha över telefonboken, men då min gamla lur var operatörslåst - till samma operatör som den jag har nu - så funkade det inte.
"Sätt i SIM-kortet", uppmanade min gamla telefon ilsket.
Jag petade i mitt Telia Kontantkort som jag använder för privat bruk. Då kontrade telefonen med "Sätt i rätt SIM-kort".
Allzå, jag förde över de nummer jag hade på SIM-kortet men trängde även ett behov av min gamla ringsignal. Testade de signaler som fanns på den nya, men de var inga höjdare. På grund av en hörselskada kan jag liksom inte uppfatta alla signaler, men det finns en som funkar och den tillät inte Telenor mig att komma åt på grund av Teliakortet.
Letade fram min ännu äldre lur och den gamla laddaren. Den första telefon där den signalen lagrats. Det handlar om en halvobscen kommentar som vrålades in av Micke Dubois en sen höstkväll på min balkong. Laddade upp museiföremålet och lyckades till slut bluetootha över signalen till hi-technallen. Jodå, det funkade och nu hör jag om någon ringer.
Resten av kvällen ägnades åt att växla SIM-kortet mellan förra mobilen och den nya för att manuellt checka kontakter som inte kommit med och att manuellt lägga in dem i telefonboken.
När jag kommer tillbaka från Kanada ska jag beställa ett extrakort. Hoppas att Telenor är serviceminded nog att bjuda på ett sådant, så man kan bluetootha även med en operatörslåst telefon.
Den inbyggda GPS:en funkade dock skapligt, så det blir nog bra i slutänden.

torsdag 16 april 2009

Telefånerier

Det ringde en snubbe från Telia igår.
Han ville sälja på mig ett mobilabonemang.
Jag upplyste herrn om att jag nyligen förlängt mitt abonemang hos Telenor i 24 månader. Då surnade han till och la på luren i örat på mig.
Vilken loser. När jag får en stund över ska jag kolla upp vad det skulle kosta att kasta ut Telias fasta telefonabonemang, för med så oproffsiga säljare vill jag inte ha med dem att göra.
Ringde Telenor för två veckor sedan och förlängde abonemanget hos dem. Jag skulle få en ny mobil som skulle komma med posten. När en vecka gått hade jag inte fått hem nallen, så jag ringde och kollade. Abonemanget var inte förlängt och någon lur var inte skickad. Suck!
Jag gjorde om proceduren. Fick i förrgår ett mail från Schenker att nallen var på väg.
Den nådde Stockholm i går natt och landade i deras bil klockan 08.03 i går morse.
Sedan hände ingenting.
Jag ringde i dag för att kolla läget.
"Det var visst strul med en portkod" svarade killen hos Schenker.
"Jamen vaddå? Jag sa ju klart och tydligt när jag beställde telefonen att chaffisen skulle få mitt mobilnummer så jag hade lite koll på när han skulle komma" sa jag.
"Det har inte framgått, men om jag får numret nu så har du telefonen i morgon" blev svaret.
Givetvis fick han mitt nummer. Jag frågade vad som skulle hänt om jag inte hört av mig. "I så fall hade vi sökt upp dig på något sätt".
Hmmm, fan tro´t. Ska bli kul och se om det dyker upp någon nalle i morgon. Nästa vecka tillbringar jag på jobb i Kanada och det vore ju kul att ha en nyladdad och fixad lur med sig.

torsdag 9 april 2009

Underbara Umbala igen

Knallade ner till centrum för att kolla läget. Hade tagit fram en bit oxfilé ur frysen och tänkte att man skulle ha ett gott vin till, skärtorsdag och allt.
Till min glädje sprang jag på min gamla favorit Umbala. Äntligen som ordinarie i sortimentet! Jag greppade en box av det sydafrikanska vinet och betalade de 128 kronor som det kostar.
Knallade vidare upp till ICA. Ringde Jenny för att kolla om hon hade tid att ta en cigg. Hon jobbar just i den butiken.
Jodå, hon hade ett par minuter över så vi träffades på lastkajen, rökte och snackade lite. Hon tipsade om att de hade bra pris på rökt lax, så jag följde med henne in och tog ett paket. Sen impulsköpte jag ett kilo räkor för 45 spänn. Några färska champinjoner fick också följa med.
Snart ska ugnen igång så att kroketterna blir varma och frasiga. Oxfilén ligger sedan ett par timmar på skärbrädan för temperaturutjämningens skull. Jag har nyss putsat den fri från senor och ska snart tvätta och skiva champinjonerna.
I dag blir det en förrätt också. Jag tänker göra en laxros och kombinera den med räkor samt aioli. Aiolin blandade jag till för ett par timmar sedan och den verkar ha fått rätt skjuts!
Nä, nu måste jag dra igång ugnen. Bon appetit och glad påsk!

Surrealistiskt samtal

I mitt yrke som frilans kan man ibland råka ut för en del underligheter.
Jag hade en idé om ett annorlunda reportage som skulle platsa på någon av de stora dagstidningarnas ekonomisidor. Efter ett par dagars krattande i manegen fick jag löfte om en intervju med en ganska mediaskygg herre som har en hel del att berätta.
Jag ville dock inte boka intervjun innan knäcket var insålt, så igår drog jag på mig säljpjucken och ringde landets största morgontidning.
Efter att ha blivit kopplad hit och dit fick jag till slut rätt herre på tråden.
Samtalet som följde blev ganska surrealistiskt:
"Hej, Lasse på LJ Media här. Jag har en grej på gång som skulle passa er".
"Mnjaaa... Vi köper väldigt lite frilansmaterial. Dessutom så har vi våra fasta frilansare som vi anlitar, så du är inte aktuell".
"Men hallå! Vill du inte veta vad jag har att erbjuda"?
"Mnjaaa... Vi köper som sagt väldigt sällan frilansmaterial".
"OK. Så du vill alltså inte veta vad du tackar nej till. Ge mig tre minuter så kan jag förklara vad det handlar om".
"Okej, berätta då" (Följt av en suck).
Jag berättade. Efter ett tag började killen ställa följdfrågor. När han undrade om jag kunde ordna bilder började jag inse att det kanske inte var omöjligt att sätta jobbet i den stora draken.
Det slutade med att han tog mitt mobilnummer och lovade att höra av sig om de ville ha knäcket. Han skulle fundera över helgen.
"Jag ringer i nästa vecka om det skulle vara aktuellt".
"Finemang. Nu går vi hem och firar påsk. Ha en trevlig helg", kontrade jag innan det surrealistiska samtalet avslutades.
Detta bemötande är dock inte ovanligt när man ringer de stora. Jag kan till viss del förstå dem. En bekant till mig jobbade ett tag som redaktör för RES.
Hon berättade att hon fick omkring 200 frilansförslag i veckan!
"De flesta mejl går direkt i papperskorgen. Jag har fem frilansare på min lista där jag faktiskt läser mailen och du är en av dem", berättade hon.
Jag skulle behöva hamna på fler listor!

onsdag 8 april 2009

Much charming aviation

Ibland drabbas man av överraskningar, både goda och dåliga.
Här kommer en god sådan!
Tog en tripp till Cypern i söndags morse. Fakirflygning med möte klockan 06.00.
Planet var försenat, så vi fick vänta vid gaten en stund, men vem kan klaga när flygbolaget dukade upp laxsnittar, champagne, juice och annat gott.
Som den gourmet (och nikotinist) jag är lät jag mig väl smaka mellan besöken i rökbåset som finns alldeles intill gate 22 på Arlandas terminal 5.
När planet anlänt, som för övrigt var inhyrt från Dubrovnik Airline, gick vi ombord utan några större förväntningar. Fick då veta att det svenska flygbolag som hyrt den Dubrovnikbaserade MD-83:an hade beställt ett par egna plan som inom kort kommer att sättas i trafik mellan Stockholm och Larnaca.
Bara grejen att ett nyetablerat svenskt flygbolag startar den allra första reguljära linjen som kör direkt mellan Stockholm och Cypern är ju en rejäl hit som borde vara en kioskvältare bland de flygrelaterade tidningarna. Inte nog med det. Bolagets ambition är att återinföra den service som fanns förr ombord.
När vi lyft kommer en trevlig flygvärdinna och serverar varm frukost. Jag smaskade i mig prinskorv, omelett, två sorters ost, juice, kaffe och kaka. Innan hon serverade den varma frukosten fick den som ville en flaska champagne. Även rött och vitt vin fanns för den som ville ha.
När påtåren serverades erbjöds man en avec. Ville man ha en drink gick det också an.
Med tanke på att prislappen för enkelbiljetten låg på 1 500 kronor får man säga att det var ett lyft.
-Vi vill inte nischa oss som ett lågprisbolag, däremot vill vi att våra passagerare ska kunna ta del av det som ingick förr när man köpt en biljett, sade bolagets talesman när jag ställde honom mot väggen.
Följdfrågan var självklar:
-Aha. Kommer ni bjuda på champagne och snittar vid gaten även i fortsättningen?
-Vi kommer att bjuda på förfriskningar vid gaten när vi kan. Om Luftfartsverket nekar oss är vi givetvis förhindrade, men när de ger oss klartecken kan våra passagerare räkna med att det finns något att stoppa i munnen även vid gaten.
Men hemresan då?
I och med att bolaget så här i början kör en tur i veckan till Larnaca och att det fanns en del folk som bara skulle ner och vända så hade bolaget ordnat en extraflight till Arlanda två dagar senare.
I Larnaca serverades det inga förfriskningar vid gaten, men den som har upplevt en flygning från Cypern inser det omöjliga i det fallet. Det finns inga öppna gater som vi är vana vid i norra Europa. Har man väl gått in så är man fast ända till Cobusen kommer för att skjutsa passagerarna till planet.
Men furneringen ombord var det inget fel på.
Flygbolaget hade bunkrat på Cypern, så måltiden inleddes med en sallad på tomat, gurka och fetaost. Därefter blev det kyckling, ristimbal och ratatouille följt av en smarrig chokladmousse, kaffe samt avec.
Allt serverades av flinka svenska flygvärdinnor med ett servicetänkande över det vanliga. Jag bad om en avec till kaffet redan när middagen serverades. När kaffet kom så hade jag inte fått min avec, så jag bad tjejen som hällde upp fikat om en cognac. "Jag måste servera kaffet nu, men plinga så får du snart din avec", sa hon.
Jag plingade, ni vet den där knappen som Stig-Helmer trodde var en juicedispenser, genast kommer tjejen jag varslat om mina önskemål med en cognac i näven och ursäktade sig för att hon glömt bort mig.
Hade jag varit i hennes kläder hade jag inte bett om ursäkt. Jag hade ju varslat när hon serverade middag och därefter hade hon säkert tusen andra grejor att tänka på.
Jag både tror och hoppas att detta ganska nya svenska flygbolag kommer att få en fin framtid. Du som vill veta lite mer kan gå upp i adressfältet, skriv in fly, därefter initialerna i detta inläggs rubrik, därefter en punkt och sedan se.
Tack Madde, Marianne, Robban och ni andra i luften för en ovanligt trevlig flight!

lördag 4 april 2009

Vårtecken

Igår såg jag ett av de säkraste tecknen på att våren är här.
En snubbe som gick i shorts!
Själv har jag just packat ner mina kortbrallor.
Cyprus, here I come!
Bloggar mera om några dagar.

torsdag 2 april 2009

Vårbruket

Nu står sommarens odlingar på balkongen. Men jag fixade dem redan vid 19-tiden i afton.
I fjol sprang jag runt till ett tiotal butiker för att köpa gräslöksfrö, men de var slutsålda överallt.
När jag var nere på ICA stod Uffe, killen som är något av en andraman, men som borde ta över butiken och staplade jordpåsar. Alldeles intill stod ett nytt ställ med olika fröer.
Gissa om jag var snabb och slet åt mig två påsar gräslök.
Nu står de båda krukorna på balkongen och jag väntar med spänning på att det ska börja gro i dem.
Nu är det bara att hoppas på en god skörd och att jag kan hålla löken vid liv några säsonger.
Det ska bli smaskens till sillen i sommar!

onsdag 1 april 2009

Kyckling på menyn

Efter en viss beslutsångest om gårdagens middag beslöt jag mig för att ta fram en halv grillad kyckling som jag hade i frysen.
Men vad skulle jag ha för tillbehör?
Min vana trogen så blev det ris och currysås.
Men med tanke på de tuffa tiderna för fågelindustrin kanske jag skulle valt glasnudlar i stället:-)

Jeansjackepremiär

Vi har vår i luften - har ni er:-)
Letade fram jeansjackan och huvtröjan i eftermiddags när jag skulle ut med Jenny och jyckarna. Första gången i år som jag använder dessa vårliga plagg.
Körde iofs med handskar, vilket jag inte borde ha gjort.
Blev nämligen svettig och varm under promenaden.
Efteråt hjälpte jag Jenny med att decimera hennes innehav av kaffe innan jag gick hem via ICA. Köpte ett par påsar gräslöksfrö.
I morgon (eller snarare i dag, den första april) ska jag fixa till ett par krukor på balkongen så man har färsk gräslök till midsommar.
Våren är här(lig)!