Begravning

Hade ingen större lust att gå på Gurras begravning, men Jenny övertygade mig i går.
Drog på mig svarta jeans och en grå skjorta. Svettigt som fan i det vackra sommarvädret. Robban Aften plockade upp mig i en av sina Corvetter. En av två existerande Corvette herrgårdsvagnar av årsmodell 2000 eller senare i världen. Bägge två är byggda av Robban, så klart. Klart att vi skulle färdas ståndsmässigt för att ta ett sista farväl av Gurra.
Fick veta att jag räknat fel på Gurras ålder. Han var faktiskt 61 år innan han dog av den stroke som drabbade honom i slutet av maj.
Framme vid kapellet hälsade vi på en del av hans anhöriga. Robban och jag kände inte en enda person av de som samlats för att få Gurra six feet under.
När vi såg att det skulle bli en religiös begravning skruvade vi lite på oss. Varken jag eller Robban tyckte att det passade Gurra.
När en gammal Hot Rodder dör ska ingen behöva vara ledsen på begravningen. Då spelar man den avlidnes favoritmusik, oftast rock´n roll och efteråt snackar man gamla partyminnen och annat kul som man upplevt med den avlidne.
Så blev det inte i Gurras fall, tyvärr.
När sista psalmen var sjungen knackade Robban mig på axeln och antydde att vi skulle dra därifrån. Vi smet ut och drog igång Corvetten utanför. V8-soundet fick bli vår sista hälsning till en kul kille som gick bort lite för tidigt.
Rest In Peace, Gunnar Donald Miller!