Några vänner, särskilt dem som brukar dyka upp på den månatliga herrmiddagen, minns aldrig texten till mitt paradnummer gällande snapsvisor. Den visan lärde jag mig av min pappa som fått den av Lena Rainer, hustru till Ove som var generaldirektör för Posten förr i tiden, när det fortfarande fanns en Post...
Senare har jag sett den på sångaren Magnus Ugglas blogg.
Jag tror inte riktigt att killarna glömt texten. De vill nog hellre höra mig framföra den solo, trots att jag förmodligen låter som en rostig Bolinder Munktell när jag "sjunger".
Så här kommer texten. Melodin är "Brevet från Lillan" av Evert Taube.
Stackars van Gogh.
Tänk så illa det kan gå.
Han blev av med örat.
Som vi vill bli på.
Apropå Magnus Uggla så jagar jag hans brorsa Gabriel för närvarande. Gabriels mobilnummer har gått i arv till hans dotter och hans nya nummer som jag fick av dottern är det bara en inspelad röst på.
Syftet att jag vill ha tag i Gabriel är två. Dels lovade jag honom att han skulle få plåta mitt badrum för ett par år sedan. Jag har inte prioriterat detta så värst, varför uträtta något i dag som kan vänta tills i morgon:-) Då vi ska köra stambyte i februari och han söker den 60-talsmiljö som jag kan erbjuda med min svarta toasits och klassiska IDO-handfat börjar det brinna i knutarna innan badrummet rivs ut och ersätts med hi-techprylar.
Dels vill jag göra ett reportage om Gabriels samling av olika tandborstar.
Men jag får väl ringa hans flådiga fotostudio på Fina Gatan i morgon när jag står på Arlanda och väntar in flyget till Tartu.
Där kommer jag förmodligen få uppleva min första vita julmarknad någonsin i Baltikum:-)
Man måste skriva av sig ibland
10 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar