Svettigt

Allzå (för att få en koppling till släpkärran i förra inlägget), när vi hade turistat och shoppat klart i metropolen Borlänge åkte vi tillbaka till huset.
Hägge var tvungen att rensa hängrännorna samt klippa gräset. Jag hade erbjudit mig att stå för gräsklippningen medan han klängde omkring på tak och stegar.
På så vis skulle ju rubbet vara fixat på ett par timmar.
-Det är lugnt. Man blir bara lite svettig av gräsklippning, sa Hägge.
Jag drog igång klipparen, en Stiga av sjuttiotalsmodell tror jag. Började dra den fram och tillbaka över den enorma gräsmattan. Körde systematiskt som pappa lärde mig i späda år. Efter fem minuter kände jag att det var läge att ta av mig tröjan. Svetten började göra sig påmind.
När gräset var klippt, nästan två timmar senare, hade jag tagit fem raster för vätskepåfyllning. Brillorna var vita av de saltavlagringar som svetten åstadkom. Duschen efteråt var en av de skönaste jag upplevt!
Hägge bjöd på en öl efteråt, Eriksbergs sommarbrygd, vilken var den godaste öl jag druckit i hela mitt liv. Planerade att köpa hem några stycken innan de tar slut, men när jag rekommenderade Roger samma sort sågade han den. Han hade också provat den bärsen och gillade den inte.
Hmmm, det kanske var tillfället som avtrubbade mitt omdöme. Måste köpa ett par och testa under lugnare former.