Uttrycket P-burken myntades av min far för massor av år sedan.
Den har inget att göra med vare sig P-automater, P-piller eller något liknande.
Nä, P-burken är en ännu mer intim sak än vad ett p-piller någonsin kommer att bli.
Om jag minns rätt är historien om P-burken följande:
Pappa var ute på en bilresa i Europa för sitt arbetes skull. I någon av de långa tunnlarna som går genom Alperna var det bilkö. Kön stod stilla och det tog tid, lång tid. Pappa började känna hur det började trycka på i blåsan, men insåg att han inte kunde gå ut och pissa till allmän beskådan. Förmodligen var bilen rejält uppstripad med reklam för hans arbetsgivare, så han ville inte bjuda på det:-)
När han äntligen kommit fram till närmaste toalett blev lättnaden total.
Efter den betan skaffade han en burk av lagom storlek med ett hål av lagom grovlek att hänga ner "petter-niklas" i när nöden var framme. Burken monterades i en hållare på instrumentbrädan så att den skulle vara lätt åtkomlig vid akuta behov.
Nu har även jag en P-burk. Den rymmer 5,25 liter och är oumbärlig som nattkärl.
Jag funderar på att ordna med ett rituellt avsked den dagen min P-burk inte behövs längre. Då den innehöll juice från början, med ungefär samma kulör som det jag fyller den med, skulle man ju kunna vara elak och ställa den på ICA:s lastkaj...
Nä, så äcklig är jag inte. Jag häller ut innehållet i toan och gör mig av med burken på annat vis.
Men jag skulle gärna vilja göra något extra för att fira av P-burken. Har ni några tips?
Man måste skriva av sig ibland
10 år sedan
4 kommentarer:
På Centralstationens toalett (den där med långa pissrännan, som numera är borta) kunde man förr göra sig en smärre förmögenhet på dessa ädla droppar....har jag hört.......
Hur kunde man tjäna pengar på folks piss?
Det vill du inte veta...men jag ska berätta nästa gång vi ses :-)
Fick en rättelse av pappa gällande inlägget om P-burken. Här kommer hans mail:
Hej
Det var inte i Alptunnel. Det var i Antwerpen. Jag var på väg till Gent. I Kennedytunnel, som leder Europavägen under Schelde, brann en lastbil och det var totalstopp i timmar. Jag var liksom hundratals andra fast på stadsmotorvägen före tunnelmynningen. Stämningen var rätt gemytlig till att börja med. Folk gick utanför sina bilar och pratade med varann. Jag minns att jag pratade med en engelsk familj, som skulle missa färjan i Oostende. Så småningom måste några av oss. Folk stod utanför bilarna och lät sitt vatten, kvinnor hukade bakom en öppen bildörr. Jag lyckades hålla mej tills trafiken kommit igång och jag nått en bensinmack längre fram på E 17.
Då bestämde jag mig förr att en P-burk hädanefter skulle ingå i bilens standardutrustning.
Nuvarande burk är den andra i ordningen. Den har varit stand by i flera bilar och har gjort tjänst ett par gånger.
Pappa
Skicka en kommentar