Logistiksproblem

Mötte Busiga Bitte på Centralen när hennes tåg rullade in klockan 10.09.
Vi skulle bevista en visning av nya Baltic Queen med efterföljande lunch och Bitte hade en idé om att vi skulle ta oss dit sjövägen med hennes kompis nya båt som kommer att gå i charter senare i sommar.
Vi tog oss vidare till Dramaten där båten skulle plocka upp oss. Bitte blev nog lite fascinerad av erfarenheten att köpa en bussbiljett med Master Cardet direkt på busshållplatsen. Så går det tydligen inte till i metropolen Mariefred där hon har sina bopålar.
Båten kom och jag plåtade febrilt. Designen såg ut att komma från Walt Disney. Charmigt värre. Den eldrivna slupen lade till, Bitte hjälpte Tim som kaptenen heter, att lägga till och sedan bordade vi.
Från Nybrokajen bordade vi genom att sätta oss på kajkanten och hoppa ner i båten.
Kalle Anka och hans vänner (dvs vi:-) tuffade iväg genom ett vårfagert Stockholm och var till slut framme i Värtahamnen.
Tim hade ordnat alla erforderliga tillstånd för att få köra in i Värtan, som annars är förbehållen stora kryssningsfartyg.
Vi landade vid en stålbrygga, mellan Baltic Queen och Silja Serenade. Man kände sig rätt så liten mellan dessa två kolosser till fartyg.
Efter att vi segat oss upp på bryggan (jo, vi var i underläge) backade Tim iväg och jag fick en rätt ball bild på hans båt i skuggan av den vita stora Siljabåten.
Då upptäckte vi att vi var på fel sida om gränsen.
Ett Gunnebostängsel avskiljde oss effektivt från ombordstigningen. Vi skulle alltså tvingas att gå hela vägen som bilarna kör för att knalla genom tullen och sedan tillbaka för att komma ombord på rätt sätt.
Vid bildäck på Baltic Queen stod ett par estlandsfödda matroser. Vi försökte övertala dem att släppa oss ombord via bildäck. Det blev kalla handen. Den ena viftade med (den kalla) handen och försökte få oss att gå därifrån. Vilken optimist! Han kände nog knappast till vare sig mig eller Bitte. Vi kan vara envisa när vi vill...
Jag frågade den matros som begrep lite engelska om vilken av de båda kaptenerna som hade befälet på just denna tur. Jag namngav båda kaparna och fick svaret att den sistnämnda kaptenen var i tjänst.
-Ja men ropa på honom i din walkie-talkie så ordnar det sig. Han vet vilka vi är, sa jag. Killen gjorde ett fruktlöst försök att få kontakt med något befäl medan jag ringde runt för att hitta någon som fanns ombord och kunde hjälpa oss.
Den stackars däckskillen fick inte tag i någon som kunde fatta något beslut för oss, men ungefär samtidigt fick jag connection med Emelie, en gemensam kompis till mig och Bitte.
-Jag letar upp någon som har befogenhet att ta er ombord och skickar ner honom på bildäck, sa hon.
Fem minuter senare kom en snubbe i kostym, slips och rederiets badge på kavajslaget och släppte ombord oss.
Vi fick en rekordsnabb visning av fartyget och sedan blev det lunch. Jag hade bett Emelie hålla två platser åt oss, så det blev vi tre och en tjej från Junibacken vid vårt fyrpersonersbord i den lilla matsalen.
Kul att logistiken höll hela vägen in i Värtan, men att den missades gällande ombordstigningen på Baltic Queen var en miss.
Men det blev en minnesvärd dag som gav en del nya reportageidéer. En av dem har jag redan randat och sålt in!
Bitte har nog också en del att minnas. Hon fick minst två nya upplevelser. Förutom att hon köpte SL-biljett i automaten när vi skulle till Dramaten blev hon tvungen att köpa en sms-biljett på tillbakavägen från Värtan:)
Avslutningsvis vill jag tacka Bitte och Tim för en najs tripp sjövägen. Jag tror på Tims affärsidé om att köra charterturer med sin miljövänliga jänkebåt!
Good luck Tim. Keep up the good work!!!
Bild på båten hittar du om du kopierar länken och kilar vidare till Bittes blogg. http://bittesbus.com/