Fem små ord...

...som jag önskar att jag aldrig behövt lära mig, samt dess motsatser.

Lågkonjunktur.
Ett gissel som får folk att deppa ihop och som får ekonomijournalisterna att försöka överträffa varandra med domedagsprofetior så folk blir ÄNNU mer deppade och att jobben blir färre samt att fler går in i väggen.

Säg i stället:

Högkonjunktur.
Låt de svenska hjulen snurra och strunta i att amerikanerna och islänningarna misskött sina ekonomier. De svenska naturtillgångarna samt den svenska arbetskraften kan fortfarande uträtta storverk!

Bogvisir.
En anordning för att kunna köra ombord bilar på fartyg. Efter Estoniakatastrofen har varvsnäringen konstruerat säkrare don.

Säg i stället:

Akterdäck.
Där är stämningen som högst på kryssningsfartygen. Man solar på dagen och grillar på kvällen.

Cancer.
En fruktansvärd sjukdom som ger den drabbade svåra plågor. Jag har mist flera vänner i den sjukdomen. Hoppas att läkekonsten löser cancerns gåta snart.

Säg i stället:

Kräftskiva.
Med lustig hatt på huvudet samt i glada vänners lag förpassar man de små liven till magen. Att kräfta heter cancer på latin är inget att bry sig om. På kräftskivan är det ju människan som tar kål på cancern, f´låt, kräftan.

Undantagstillstånd.
När ett sådant införs tar myndigheterna över all makt över folket. Ofta införs utegångsförbud och polisen uppmanas att skjuta först och fråga sen.

Säg i stället:

Karneval.
Massor med glada människor som trängs på gatorna och har roligt tillsammans.

Skrivkramp.
Något som drabbar alla som skriver vid något tillfälle. Som tur är drabbas jag inte särskilt ofta.

Säg i stället:

Inspiration.
I dessa lägen flyger fingrarna över tangentbordet. Som nu ungefär.